Anna Bjuhr är namnet på mig som driver katteriet SE*WigozAna's
EMS-n Född 1978, A-blod, HCM -ej scannad ännu. :-)
Jag blev Devonfrälst 2012. Innan dess hade jag erfarenhet av huskatter (bondkatter) men det är nåt alldeles speciellt med Devons!
Jag har varit Devon-rex-uppfödare sedan hösten 2014 då jag fick mitt stamnamn.
Efter att jag skaffat min första Devon, Wiggo (2012) så spenderade jag lite tid åt att fundera i fall jag verkligen ville ta på mig det stora ansvaret att själv börja föda upp dessa små krulltottar. Under tiden jag funderade och medan jag sökte efter min första avelshona så hann jag skaffa lite mer erfarenhet, läsa Paw Ped's första kattkurs och även bygga upp ett kontaktnät med toppenbra vänner och mentorer att få stöd av. Det kändes väldigt viktigt!
Som person tycker jag att jag är utåtriktad och social, oftast glad och med en positiv inställning. Jag är noggrann och seriös i det jag tar mig för. Uppfödningen har lärt mig att ta det som kommer och att man aldrig riktigt kan veta vad som kommer. :-/
Jag har sen starten av uppfödningen även gått Paw Peds grundkurs 2 (lite mer av avel och genetik än 1:an) och köar till deras 3:e kurs. Jag har träffat många nya kattvänner men kvar finns mina fina mentorer. Jag samlar kunskap från olika håll och strävar ständigt efter att utvecklas.
Mina favoritämnen inom kattkunskap är många och kommer troligen att variera över tid. Hittills har jag intresserat mig en hel del för hur katter bör äta, deras beteende/språk och aktivering. Genetik är intressant och viktigt men inte alltid så lätt. Färger och mönster kan vara svårt då vår ras innefattar i stort sett alla varianter.
Hälsan kommer alltid först i min uppfödning! Jag stävar mot att förbättra varje kull på något sätt. Jag har fått bättre koll på vilken typ av Devon-look jag vill sträva mot att uppnå men jag har inte bråttom så att jag tex använder mig av hårt inavlade katter eller själv använder hård inavel.
Utöver att vara uppfödare så jobbar med intensivvård av små nyfödda bäbisar -neonatologi. Jag tror att vissa erfarenheter från mitt jobb ibland kan stärka mig som uppfödare.
Ursprungligen kommer jag från Umeå men bodde 9 år i Södertälje. 2015 flyttade jag hem till Umeå igen. Här finns familj och vänner som gillar att komma förbi och kela katt. Jag bor i en lite större lägenhet inredd med många kattaktiverande prylar och klösmöbler. Katterna i katteriet bor så klart med sina människofamiljer och är mycket betydelsefulla och tar mycket av min tid. Busa, kela och gå ut på promenader.
Jag är också mycket engagerad i katters status i samhället, över hemlösa katter och funderar många gånger på hur folk uttrycker sig och resonerar runt katter i största allmänhet. Ofta blir nog katter väldigt missförstådda i sina beteenden och har lågt värde. Jag jobbar för att höja deras status. Genom raskattsuppfödning och spridning av information.
Jag ser gärna i allmänhet att man som djurägare tänker efter före och tar reda på information om djuret man köper (oavsett vilket det handlar om). Att man lär sig om dess behov och försöker förstå vad djurets beteende kan betyda i istället för att döma djuret som dumt när det gör något "fel". Troligen beror på djurägarens oförstånd att tolka vad djuret signalerar. De flesta så kallade problembeteenden har en god orsak till varför de uppstår.
Jag förespråkar och säljer bara innekatter eller katter som går ute under kontrollerade former som rastgård eller sele. För kattens eget bästa eftersom vårt samhälle inte passar för en katt (eller något annat tamdjur) att springa lös, inte ens om man bor "på landet". Den kan både skadas eller göra skada och det är vi djurägare som är ansvariga för att våra djur inte far illa, utsätts för faror eller gör skada på andras egendom. Kan man ta ansvar över sitt djur om det släpps att ströva fritt? Hur kan man förlåta sig själv när något händer vilket det ofta tillslut gör för utekatter?
Katten är det enda av våra husdjur som släpps ut helt fritt utan uppsikt. Jag frågar mig vad det är som gör det accepterat?!
Det finns några länkar artiklar här på första sidan om det och annan rolig/nyttig info. Kolla gärna där för att få hjälp att börja hitta bra sidor och artiklar.
Tveka inte att kontakta mig om du undrar nåt om mig eller vill veta mer om katterna.
Kontaktuppgifter finns i menyn under fliken "Kontakt"
EMS-n Född 1978, A-blod, HCM -ej scannad ännu. :-)
Jag blev Devonfrälst 2012. Innan dess hade jag erfarenhet av huskatter (bondkatter) men det är nåt alldeles speciellt med Devons!
Jag har varit Devon-rex-uppfödare sedan hösten 2014 då jag fick mitt stamnamn.
Efter att jag skaffat min första Devon, Wiggo (2012) så spenderade jag lite tid åt att fundera i fall jag verkligen ville ta på mig det stora ansvaret att själv börja föda upp dessa små krulltottar. Under tiden jag funderade och medan jag sökte efter min första avelshona så hann jag skaffa lite mer erfarenhet, läsa Paw Ped's första kattkurs och även bygga upp ett kontaktnät med toppenbra vänner och mentorer att få stöd av. Det kändes väldigt viktigt!
Som person tycker jag att jag är utåtriktad och social, oftast glad och med en positiv inställning. Jag är noggrann och seriös i det jag tar mig för. Uppfödningen har lärt mig att ta det som kommer och att man aldrig riktigt kan veta vad som kommer. :-/
Jag har sen starten av uppfödningen även gått Paw Peds grundkurs 2 (lite mer av avel och genetik än 1:an) och köar till deras 3:e kurs. Jag har träffat många nya kattvänner men kvar finns mina fina mentorer. Jag samlar kunskap från olika håll och strävar ständigt efter att utvecklas.
Mina favoritämnen inom kattkunskap är många och kommer troligen att variera över tid. Hittills har jag intresserat mig en hel del för hur katter bör äta, deras beteende/språk och aktivering. Genetik är intressant och viktigt men inte alltid så lätt. Färger och mönster kan vara svårt då vår ras innefattar i stort sett alla varianter.
Hälsan kommer alltid först i min uppfödning! Jag stävar mot att förbättra varje kull på något sätt. Jag har fått bättre koll på vilken typ av Devon-look jag vill sträva mot att uppnå men jag har inte bråttom så att jag tex använder mig av hårt inavlade katter eller själv använder hård inavel.
Utöver att vara uppfödare så jobbar med intensivvård av små nyfödda bäbisar -neonatologi. Jag tror att vissa erfarenheter från mitt jobb ibland kan stärka mig som uppfödare.
Ursprungligen kommer jag från Umeå men bodde 9 år i Södertälje. 2015 flyttade jag hem till Umeå igen. Här finns familj och vänner som gillar att komma förbi och kela katt. Jag bor i en lite större lägenhet inredd med många kattaktiverande prylar och klösmöbler. Katterna i katteriet bor så klart med sina människofamiljer och är mycket betydelsefulla och tar mycket av min tid. Busa, kela och gå ut på promenader.
Jag är också mycket engagerad i katters status i samhället, över hemlösa katter och funderar många gånger på hur folk uttrycker sig och resonerar runt katter i största allmänhet. Ofta blir nog katter väldigt missförstådda i sina beteenden och har lågt värde. Jag jobbar för att höja deras status. Genom raskattsuppfödning och spridning av information.
Jag ser gärna i allmänhet att man som djurägare tänker efter före och tar reda på information om djuret man köper (oavsett vilket det handlar om). Att man lär sig om dess behov och försöker förstå vad djurets beteende kan betyda i istället för att döma djuret som dumt när det gör något "fel". Troligen beror på djurägarens oförstånd att tolka vad djuret signalerar. De flesta så kallade problembeteenden har en god orsak till varför de uppstår.
Jag förespråkar och säljer bara innekatter eller katter som går ute under kontrollerade former som rastgård eller sele. För kattens eget bästa eftersom vårt samhälle inte passar för en katt (eller något annat tamdjur) att springa lös, inte ens om man bor "på landet". Den kan både skadas eller göra skada och det är vi djurägare som är ansvariga för att våra djur inte far illa, utsätts för faror eller gör skada på andras egendom. Kan man ta ansvar över sitt djur om det släpps att ströva fritt? Hur kan man förlåta sig själv när något händer vilket det ofta tillslut gör för utekatter?
Katten är det enda av våra husdjur som släpps ut helt fritt utan uppsikt. Jag frågar mig vad det är som gör det accepterat?!
Det finns några länkar artiklar här på första sidan om det och annan rolig/nyttig info. Kolla gärna där för att få hjälp att börja hitta bra sidor och artiklar.
Tveka inte att kontakta mig om du undrar nåt om mig eller vill veta mer om katterna.
Kontaktuppgifter finns i menyn under fliken "Kontakt"